Litteratur

Sätra Brunns krönika 1700-1915 av Petrus Tersmeden

Detta är den enskilt viktigaste skriftliga källan som finns över Sätra Brunns äldre historia. Det finns inget annat sammanhängande verk som krönikerar brunnens första två århundraden sedan etableringen som kurort 1700. De flesta andra verk som behandlar brunnens äldre historia använder också Tersmeden som källmaterial.

Författaren Petrus Tersmeden föddes på släktgården Hellby säteri i Västerås 1849. Han blev till yrket militär, som högst major vid Kungliga Västmanlands regemente. Han tog avsked ur krigstjänsten vid 60 års ålder, 1909.

Sätra Brunns krönika utkom 1916 och bygger på ett rikt historiskt källmaterial, bland annat brev, protokoll och vittnesmål från brunnsgäster. För den äldre historien har Rådmannen Abraham Abrahamsson Hülphers (1734–1798) arbete begagnats, då han fört “samtal med då lefvande gamla personer, hvilka mindes SKRAGGE och hur det då var vid Sätra” (i början av 1700-talet).

Petrus avled i Stockholm 1934, han blev 84 år gammal.

Sätra Brunn genom tiderna av Ruth Rosenius-Högman

Författaren är en av de främsta kännarna av Sätra Brunns historia med flera litterära verk, däribland Uppgifter om Sätra Brunn (1937) och Sätra Brunn genom tiderna (1962). Den senare utgjorde den sista delen i ett trebandsverk om Kila socken, men den har också utgivits fristående av Sätra Brunns förlag.

Ruth Rosenius-Högman föddes i brunnens grannsocken Västerfärnebo 1888. Hon gick i faderns fotspår och började arbeta som folkskollärarinna. Hon beskriver sig själv som journalist och lokalhistoriker, och har även själv varit brunnsgäst.

Uppdraget med att författa Sätra Brunn genom tiderna gavs av dåvarande intendenten, prof. David Holmdahl. Manuset har även granskats vetenskapligt.
Idéhistorikern Elisabeth Manzén skriver i sitt bastanta praktverk Ett paradis på jorden att “Rosenius-Högman lägger ner avsevärd möda på att ge detaljerade och begripliga framställningar av den medicinska kuren och dess olika inslag. Naturen, brunnsparken, växtligheten, jord och skog vid Sätra behandlas i särskilda kapitel, liksom Sätra brunn i dikten”.

Ruth Rosenius-Högman avled i Västerås 1963, hon blev 75 år.

Sätra brunn 300 år, antologi utgiven av Sätra Brunns vänförening

Sätra brunn 300 år producerades vid brunnens jubileum år 2000. Det är en antologi med 35 kapitelförfattare, både verksam personal och brunnsgäster.

Under perioden när boken producerades var brunnens framtid mycket osäker, sedan Uppsala universitet hade försatt verksamheten i konkurs 1998. Osäkerheten syns inte minst i bokens baksidestext som helt tillägnas den påtagliga ovissheten om vad som skulle hända.

Sätra Brunns historia av Dagny Larsson (red.)

Sätra Brunns historia består till en stor del av inklippta bilder. Sammanlagt cirka 160 fotografier, tidningsannonser och illustrationer spridda över blott 96 sidor. Skriften har mer karaktär av ett bokhäfte med klipp-och-klistra-metodik än någon väldisponerad bok. Inte desto mindre är det en läsvärd och intressant skildring med en exposé över Sätra Brunns historia.

Surbrunnsgåtan av Kerstin Pettersson

Idyllisk som Sorglösa brunn ligger den lilla kurorten med sina hus och anor från 1700-talet. Nu är den en modern och rationell sjukvårdsinrättning me modern och glad och trevlig personal.

Dit kommer museikvinnan Kajsa Hoffman i skymningen en fredagskväll i augusti för att äta kräftor i behaglig miljö. Men under natten visar både miljön och delar av personalen kusliga sidor som Kajsa inte anat. Hon och hennes åldriga bil blir invecklad i en olycka som i själva verket var ågot mycket brutalare och mer avsiktligt.

Trivsel, humor och spänning är kännetecknen för Kerstin Petterssons lovande debut i deckarbranschen. Själv är hon som sin hjältinna museitjänsteman (i Kalmar) men den här historien har hon inte upplevt utan diktat - även om brunnen finns i verklighet.

Baksidestext; Surbrunnsgåtan
Alb. Bonniers boktryckeri 1971

Denna skrift finns inte digitaliserad eftersom Brunnsmuseet saknar upphovsrätten.

***