Arbetsterapin

Arbetsterapeut, till höger, tillverkar ortos (handstöd i plast) till reumatikerpatient. Året är 1979.

Arbetsterapeut, till höger, tillverkar ortos (handstöd i plast) till reumatikerpatient. Året är 1979.

1970 togs Arbetsterapin i bruk. En nybyggnad på 600 kvadratmeter, som inrymde en avdelning för funktionell träningsbehandling och utprovning av tekniska hjälpmedel, samt en sektion för sysselsättningsterapi med målarverkstad, trä- och textilslöjd samt en stor vävsal. Detta blev en mönsteranläggning som Kerstin Sandberg och medarbetare skapade i samarbete med arkitekten Ove Hidemark. Ett centrum för utveckling av differentierade program för handikappade och en populär träffpunkt mellan de schemalagda behandlingarna. Arbetsterpin var uppdelad i en behandlings- och en sysselsättningenhet. Här arbetade under slutet av 1900-talet cirka tolv arbetsterapeuter, de flesta med specialutbildning för de olika programmen samt assistenter. På behandlingsenheten arbetade man främst med målinriktad funktionsträning, individuellt eller i grupp. Syftet var att förbättra rörelseförmåga, minne, koncentration, etc. och lära sig utnyttja dessa funktioner i vardagliga aktiviteter. Träningen anpassades utifrån individuella behov vilket bland annat innebar att träna in ett hjälpmedel eller ett nytt arbetssätt för att bättre klara sin hem- och arbetssituation.

Se även

***

Arbetsterapin